Vi skannar din ingredienslista och markerar ingredienser som historiskt fått höga komedogena ratings (4–5) i labbtester – alltså ingredienser som kan vara mer benägna att täppa till porer.

Men kontext spelar roll.

Hudvård är komplext, och din hud är unik. Hur något funkar beror på hela formulan, hur hög halt som används och din hudtyp. Så vi flaggar potentiella portilltäppare – utan att kalla dem “bra” eller “dåliga” ingredienser.

Se det som en guide, inte en regelbok.

Den komedogena skalan går från 0 till 5 och visar hur sannolikt en ingrediens är att täppa till porer i tester:

0 – Täpper inte till porer
1–2 – Låg risk
3 – Måttlig risk
4–5 – Högre risk för tilltäppta porer

"Betygen" kommer oftast från labbtester där ingredienser testats var för sig, och ofta i högre halter än i färdiga produkter. I verkligheten påverkas resultatet också av hela formulan, hur ingredienser kombineras och din hudtyp.

Därför är skalan bäst att se som en guide – inte en exakt regelbok för hur din hud kommer reagera.

Är du aknebenägen och en rödflaggad ingrediens ligger högt upp på produktens ingredienslista så är det klokt att patch-testa först – eller leta efter en liknande produkt utan den flaggade ingrediensen om du vill vara på säkra sidan.

“Portilltäppande” (eller komedogen) syftar oftast på ingredienser som kan bidra till komedoner — alltså tilltäppta porer som kan bli pormaskar eller finnar.

De komedogena betygen kommer oftast från labbtester där ingredienser testats var för sig och i högre halter än i riktiga produkter. Se dem som en fingervisning, inte regler. De kan guida dig, men säger inte exakt hur din hud kommer reagera.
I slutändan handlar det om hela formulan – och din hud.

Varje hud är en egen individ (bokstavligen!). Faktorer som talgnivåer genom din hormoncykel, hur barriären mår, väder och hur du kombinerar olika produkter kan påverka hur huden reagerar på en produkt.

Det som är någons holy grail kan betyda kloggade porer och finnar för någon annan. Någon med oljigare hud kan reagera helt annorlunda på en ingrediens än någon med torr eller balanserad hud.

Därför flaggar vi ingredienser som historiskt har kopplats till tilltäppta porer, men hur just din hud reagerar vet bara du när du provat 💙

Inte nödvändigtvis. Både naturliga och syntetiska ingredienser kan täppa till porer – det beror mer på hur ämnena är uppbyggda, hur mycket som används och hur de formuleras.

Till exempel har vissa naturliga oljor (som kokosolja) fått höga komedogena betyg, medan många syntetiska ingredienser funkar bra även för aknebenägen hud.

När det gäller akne, porer och känslig hud handlar det mer om god kemi än om något är “naturligt” eller inte.

Hudvård och kemi handlar om hur ingredienser jobbar tillsammans, inte var för sig.

Hur en produkt funkar beror på halter, kombinationer och hela formulan. En ingrediens som kan kännas “tung” på egen hand kan funka hur bra som helst i en lätt, balanserad produkt.

Därför lyfter vi potentiella portilltäppare, men hela formulan spelar alltid störst roll .

Vissa ingredienser som kan täppa till porer används ibland i små mängder för att ge rätt känsla, stabilitet eller återfuktning. En duktig kemist som jobbar med produkter för aknebenägen hud tar ofta väl avvägda beslut gällande halter.

“Icke-komedogen” är inte en reglerad term, utan betyder egentligen bara att produkten är formulerad för att inte täppa till porer – men det behöva inte betyda garanti i verkligheten.

Akne är komplext, och många faktorer spelar in, som hormoner, stress, bakterier och störd barriärfunktion. Om en produkt irriterar eller överexfolierar huden kan den ge finnar, utan att den innehåller komedogena ingredienser. Det kan också hända om du får en så kallad "purge" när du börjar med exfolierande syror eller retinol.

På Common Clouds gör vi kliniska tester om vi har inkluderat ingredienser som på pappret kan verka tilltäppande i hög halt – just för att du ska känna dig säker.

Dessa tester mäter den komedogena aktiviteten – alltså om huden fått fler komedoner, tilltäppta porer eller finnar efter en viss tid. Detta för att säkerställa att slutresultaten är en produkt som även personer med akne kan använda.

Ett exempel är Cloud Barrier, som är vår lite rikare, barriärstärkande fuktkräm. Vi ville göra en produkt som bäddar in och lagar en skadad barriär, vilket kräver så kallade ocklusiva ämnen som skapar en fysisk "slöja" på huden. Detta kan ibland innebära tilltäppta porer. Därför gjorde vi ett kliniskt test som visade att slutprodukten inte ökade den komedogena aktiviteten hos någon av testpersonerna.

Vissa ingredienskollar flaggar allt från 1–3 också – men det kan snabbt bli onödigt restriktivt (och skapa onödig ångest).

Vi flaggar ämnen med högst rankning (4–5 på den komedogena skalan), alltså de som historiskt visat större risk att täppa till porer i tester. På så sätt flaggar vi inte ingredienser som aknebenägen hud i de flesta fall tolererar väl i de halter som typiskt används.

Sheasmör listas ibland som måttligt komedogent i äldre källor. Men i verkligheten verkar många med aknebenägen hud tolerera det bra.

De här "betygen" på hur komedogent något är kommer ofta från labbtester där ingredienser används i sin rena form och i högre halter – vilket inte nödvändigtvis speglar hur de funkar i färdiga produkter.

Eftersom sheasmör inte konsekvent kopplas till tilltäppta porer i färdiga formuleringar flaggar vi det inte här!

Dimetikon är ett silikon som jämnar ut huden och hjälper till att låsa in fukt genom att bilda en "slöja" på huden.

Även om silikoner ibland tros "stänga in" svett och talg i huden, visar ny dermatologisk forskning att dimetikon inte är komedogent. Faktum är att dimetikon ofta används i produkter avsedda för känslig och aknebenägen hud eftersom det bildar en lätt skyddsbarriär som fortfarande andas.